Det är otroligt hur allt kan förändras på egentligen så himla kort tid. Jag förstår det fysiska förrändringen i en graviditet. Det är inga konstigheter, det är klart att kroppen förrändras när den har en extra människa att försörja. Men psyket, hjärnan, huvudet. Då snackar jag inte hormoner utan om hur man är som person i allmänhet. Man mognar när man är gravid, det har man hört miljoner gånger men jag hade inte förväntat mig en sån skarp "personlighetsvändning". Det är lite läskigt faktiskt, att själv se hur olik man är sig. Det läskiga är kanske att man ser hur man var innan graviditeten. Hur jag är nu skrämmer mig inte, absolut inte. För en gång skull kan jag vara stolt över mig själv och verkligen stå för vem jag är och mina verkliga åsikter. Förrut förfinade jag dem, böjde dem lite så att de matchade andras åsikter, jag ville inte sticka ut. Nu känner jag bara att om inte folk tycker som mig så är det helt okej och tycker dem att jag har underliga åsikter så skiter jag nästan fullkomligt i det. Hela min hjärna är helt omprogramerad, jag tänker på ett helt annat sätt och i helt andra banor. Och i ärlighetens namn måste jag erkänna att de som sägs om unga mammor, att de växer ifrån sina jämngamla kompisar kan stämma. Jag kan idiotförklara mina kompisar över deras barnsliga beteende samtidigt som jag ser mig själv för inte alls länge sen betee mig på samma sätt.. halvskrämmande känsla faktiskt. Samma det här med att många unga mammor förlorar sina kompisar.. det är ju inte omöjligt om det är så här alla upplever det? Klart kompisarna tröttnar om man helt plötsligt ligger på helt olika nivåer i livet, egentligen.. Jag har dock som tur är fåtal vänner som jag vet alltid kommer finnas kvar och som betyder otroligt mycket för mig, men för att vara brutalt ärlig så tvivlar jag inte på att de faktiskt finns människor som kommer att försvinna. Inte för att de stör mig, jag är hur lycklig och nöjd som hälst över mitt liv och mitt val om att bli mamma. Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu och jag har aldrig varit så otroligt lycklig och livsglad som jag är nu. Mitt liv kan inte bli bättre men jag är fullt medveten om att mitt val gör att jag förlorar en del.. Dock vinner jag mer än jag förlorar!  :) Längtar tills den dagen jag får hålla min lilla prins i min famn <3

Herre gud vad mycket patetiska människor här finns i världen! Kollade runt på lite bloggar här på bloggplatsen och hittade en annan gravidblogg som hade en frågestund, tyckte att jag kände igen vissa frågor och svar väldigt mycket, visade sig att vissa frågor och svar är exakt lika som mina.. fortsätter att bläddra ner och hittar min "förlovningsbild", kortet jag och Mick tog på våra händer när vi förlovade oss.. sen hade hon skrivit att hon och hennes kille förlovat sig igen. Nästan alla hennes inlägg var kopierade från min blogg..Min fråga.. Hur fan orkar människor? -.-

Till http://madeeleeinee.bloggplatsen.se/ , skaffa dig egna åsikter och skriv om dem istället.. det här är patetiskt..

Hallå! :D Ledig idag, massa skönt! Lite trött men det går över :) Somnade 3 i natt och var tvungen att kliva upp i morse eftersom det var städbesiktning på lägenheten. Fick åka upp till förlossningen sent i gårkväll för att jag misstänkte att jag läckte vatten, ringde till dem och frågade och hon tyckte jag skulle komma upp och kolla. Men det var inget vatten som tur va, lillkillen mådde kanon och allt såg bra ut förrutom att livmoderhalsetappen (heter de så?) var lite kort så ska dit på torsdag för att kolla så den inte luckrats upp mer, göra klart för att det verkligen inte är nått på gång iallafall. Jag längtar efter honom men jag har hellre honom i magen ett par månader till än i en kuvös med massa hemska apparater!

Well well, ändrade planer tills ikväll, blir nog mys framför Let's Dance med Nathalie och Rebecca och i morgon är det jobbdax igen sen flytt på Söndag, usch! Flytta är nått av de tråkigaste som finns, i mitt 17 åriga liv har jag flyttat 12 gånger! Det är hyffsat mycket.. Ser fram emot att hitta ett boende man trivs i och kan känna att man har möjlighet att stanna på i några år åtminstone. Lär väl dock dröja ett tag till.

Magbilderna jag inte lyckades få över igår har jag iallafall fått över nu :) Växer som sagt så det knakar, och än har jag klarat mig från bristningar... jajaja jag vet det är 12-13 veckor kvar men jag kan ju få hoppas iallafall ;D Har dock börjat få ett sånt sträck som går rätt över magen tror jag, men det är väl inget att störa sig på.

Puss och kram och massa kärlek! :D