Det är otroligt hur allt kan förändras på egentligen så himla kort tid. Jag förstår det fysiska förrändringen i en graviditet. Det är inga konstigheter, det är klart att kroppen förrändras när den har en extra människa att försörja. Men psyket, hjärnan, huvudet. Då snackar jag inte hormoner utan om hur man är som person i allmänhet. Man mognar när man är gravid, det har man hört miljoner gånger men jag hade inte förväntat mig en sån skarp "personlighetsvändning". Det är lite läskigt faktiskt, att själv se hur olik man är sig. Det läskiga är kanske att man ser hur man var innan graviditeten. Hur jag är nu skrämmer mig inte, absolut inte. För en gång skull kan jag vara stolt över mig själv och verkligen stå för vem jag är och mina verkliga åsikter. Förrut förfinade jag dem, böjde dem lite så att de matchade andras åsikter, jag ville inte sticka ut. Nu känner jag bara att om inte folk tycker som mig så är det helt okej och tycker dem att jag har underliga åsikter så skiter jag nästan fullkomligt i det. Hela min hjärna är helt omprogramerad, jag tänker på ett helt annat sätt och i helt andra banor. Och i ärlighetens namn måste jag erkänna att de som sägs om unga mammor, att de växer ifrån sina jämngamla kompisar kan stämma. Jag kan idiotförklara mina kompisar över deras barnsliga beteende samtidigt som jag ser mig själv för inte alls länge sen betee mig på samma sätt.. halvskrämmande känsla faktiskt. Samma det här med att många unga mammor förlorar sina kompisar.. det är ju inte omöjligt om det är så här alla upplever det? Klart kompisarna tröttnar om man helt plötsligt ligger på helt olika nivåer i livet, egentligen.. Jag har dock som tur är fåtal vänner som jag vet alltid kommer finnas kvar och som betyder otroligt mycket för mig, men för att vara brutalt ärlig så tvivlar jag inte på att de faktiskt finns människor som kommer att försvinna. Inte för att de stör mig, jag är hur lycklig och nöjd som hälst över mitt liv och mitt val om att bli mamma. Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu och jag har aldrig varit så otroligt lycklig och livsglad som jag är nu. Mitt liv kan inte bli bättre men jag är fullt medveten om att mitt val gör att jag förlorar en del.. Dock vinner jag mer än jag förlorar!  :) Längtar tills den dagen jag får hålla min lilla prins i min famn <3

 

Ewe

29 januari 2010 20:49

Du är stark!
har länge velat bli mamma ung. Men, Hehe. Det går inte utan kärelk och utan kärlek får man inga barn. ^^, Men det komemr nog också, det ordnar sig som mormor säger...

Kom ihåg att du är bra!
Kram

http://www.ewelinah.bloggagratis.se

 

sanna

30 januari 2010 01:15

Att få barn i ung ålder är såå mycket bättre än att supa bort "ungdomen" som de flesta gör istället. Vi får ju något att komma ihåg och vara stolta över.. få de andra de? nja.. :)

http://leosmamma.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Framöver så kommer jag att skriva på http://mammatilllowe.blogg.se istället, hoppas ni fortsätter att läsa!!! :D<3 ...

Jaha då rinner tårarna igen.... men det får bli så här nu, jag orkar inte kämpa mer, tyvärr. Det är väl ingen hemlighet och i morgon vet alla ändå. Jag och Lowe kommer flytta till pappa tills de att jag och Lowe hittar en egen lägenhet. Självklart ho...

Oh vilken kreativ morgon :) Gick upp klockan 8 efter att ha legat och snackat med min lilla prins i sängen någon timma. Insåg att det inte fanns nått att äta till frukost så tänkte baka scones. Insåg att det varken fanns mjölk eller smör så sprang bo...

Så nu har min duktiga prins blivit vaccinerad, han fick till ett litet tjut men sen blev han tyst när jag tog upp honom. Jag ville dock inte se så jag gick där i från, började ju nästan gråta av att gå in i rummet haha, jag är lite larvig men sprutor...

Hej igen!! Jag och Lowe har varit hos pappa några dagar, där av min kassa uppdatering. Har inte mått nå vidare bra så har inte haft någon ork. Idag ska iallafall Lowe till BVC och få sin 3 månadersvaccin, usch hoppas att han inte blir allt för f...