idag har jag och lillälskling vart på BVC och kollat hur han har växt, allt såg kanon ut :) vägde 3070 gram och var 51.1 cm lång. 1.1 cm på en vecka, tänk va snabbt de går ändå! :O Aja det var någon som ville se för och efter bilder, så vi bjuder väl på det ;P Är rätt nöjd över hur snabbt det återställer sig ändå. Första bilderna är tagna nyss, alltså en vecka efter förlossningen, bilden längst ner är tagen dagen innan förlossningen.

Samma person frågade hur Mick känner nu när Lowe har kommit. Kan ju inte sitta här och tala om hur han känner men han verkar iallafall jätteglad och stolt. Och han är världens underbaraste med honom :) Är så tacksam över att han finns där <3

Puss och hej!

Äsch blir hemmamys för min och Lowes del idag bara, tv, blogg och napplektioner ;) Han är så snuttig så vore bra om han ville ta den, har inte gått så bra än så länge men idag har vi gjort liiite framsteg. Annars får man sitta där med lillfingret eller tutten i munnen, vore mer flexibelt med napp ;)

Förresten så bar jag ju en sån där gravidbola när han låg i magen. Den funkar sjukt bra, han blir helt jättelugn och sömnig när man plingar med den. Häftigt!! Rekomenderas absolut!

Men nu ska jag för första gången sen jag kom hem från BB ta och laga lite mat. Måste äta, har vart dåligt med det :/ Lyssna på barnmorskan, LAGA MATLÅDOR! man orkar inte, man hinner inte. Man kan såklart gå runt med bebisen i ena armen och laga mat med den andra meeeeen.. det gör man inte frivilligt ;)

Kram och Puss från oss <3

Jahapp ny dag, vad kan mjölkkossan tänkas hitta på idag tro :) är redan rastlös, fast denna dagen kommer troligen swisha förbi snabbare än snabbast som alla andra dagar. Och sen när man går och lägger sig och underar över dagen så kommer man fram till att det man har gjort är typ.. ammat.. ammat.. ammat lite till. Fast det är mysigt så jag klagar inte. Det ända som gör det lite problematiskt är att lille prins fått för sig att endast att ligga på högersida är okej, så när man ska amma på andra sidan är jag tvungen att bygga upp ett berg av kuddar och lägga honom på annars vägrar han att äta av det. De är rätt, man ska inte nöja sig med det lilla.....när man kan få precis som man vill ha det.. hmmmm.

Aja igår var vi iallafall och hälsa på mamma/mormor och senare mormor/gammelmormor och åt tacos. Myspys på det!

Har fått massa som frågar hur det känns nu när lille Lowe är född. Känslan är lite svår att förklara. Man skulle kunna säga underbart och fantanstiskt, men det känns inte tillräckligt. Kan omöjligt bli lyckligare :)<3

Jaahapp med ett finger i munnen på världens finaste lille prins så kanske, KANSKE han tillåter mig att skriva lite här :)

Förlossningen har jag ju lovat att ta så det är väl en bra början, sveriges antadligen snabbaste och enklaste förlossning. Så klaga tänker jag absolut inte göra!

Vaknade runt 3-halv 4 på natten av en värk, hade då 3 minuter mellan värkarna! Innan dess hade jag inte märkt nånting alls. Mick ringde iallafall till förlossningen och de sa att vi skulle komma upp, så vi packade och åkte iväg. Tror klockan var 4 när vi kom dit, hade trots allt bara öppnat mig 1,5-2 cm men valde att stanna kvar ändå eftersom de gjorde så ont. Klockan halv 9 kom det ny personal och det blev ny kontroll, hade fortfarande då 3 minuter mellan värkarna men det hade absolut inte hänt nånting alls på livmodertappen. Stog fortfarande kvar på det där 2 cm. Hoppet rann ur mig då kan man säga! Barnmorskan tjatade iallafall som tusan om att vi skulle åka hem för att vi skulle få det tråkigt på förlossningen eftersom det bara var "början".

Vi åkte hem igen, jag ringde mamma och bad henne komma. Mick började laga lite mat. Jag spydde som en fontän vid varenda värk och hade kanske varit hemma i 20 minuter innan vattnet gick. Mamma fick åka och köpa matersättningsdrickor till mig för att jag skulle orka men innan hon hann tillbaka började jag få krystningskänslor så insåg att jag nog inte alls kunde vänta. Fick väl 2 till sånna värkar under färden upp till förlossningen.

Uppe på förlossningen 10.43, hinner inte sätta mig på sängkanten innan jag får en rejäl krystvärk till, flyger typ in personal på rummet. Och helt riktigt, öppen 10 cm, bebisen färdigroterad och påväg ut. Lill prinsens puls gick ner jättemycket så rummet fylldes med typ 7-8 stycken som stod och skrek att jag skulle krysta. Var lite i min egna lilla värld med hjälp av lustgasen så tänkte inte så mycket på det. 9 minuter senare, klockan 10.52 kommer lille Lowe ut, navelsträngen 2 varv runt halsen men annars mår han prima :) Inga värre skador på mig heller, en minimal spricka som krävde 3 stygn. En fin liten gosse på 3015 gram och 50 cm lång där ut. Helt obeskrivlig känska att få upp honom på bröstet där, kan omöjligt finnas en lyckligare stund i livet <3

Som sagt, jag klagar inte alls. Var liite halvirriterad på barnmorskan som skickade hem oss men hon hade så fruktasvärt dåligt samvete och kom och förklarade sig efteråt att hon aldrig någonsin vart med om nått sånt här och bad så hemskt mycket om ursäkt säkert 100 gånger.

29 April, klockan 10:52 tittade vår efterlängtade lilla älskling ut :)<3 Mer bilder och förlossningsberättelse bjuder vi pvid ett senare tillfälle ;)